Regelverk11 min läsningUppdaterad 2026

Vad är CSRD?

En genomgång av EU:s direktiv för hållbarhetsrapportering efter Omnibus: vilka som omfattas, vad ESRS E1 kräver, när rapporten ska lämnas och vad som faktiskt behöver finnas i underlaget.

CSRD - definition

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering. Det ersätter det tidigare NFRD-direktivet och kräver att företag som omfattas lämnar en hållbarhetsrapport i förvaltningsberättelsen, upprättad enligt de europeiska standarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards).

Det som skiljer CSRD från tidigare frivillig hållbarhetsredovisning är tre saker: rapporteringen följer en fastställd standard i stället för eget format, den granskas av revisor, och den ska taggas digitalt så att uppgifterna går att jämföra mellan företag. Hållbarhetsdata behandlas med andra ord på samma sätt som finansiell data.

Varför direktivet finns

CSRD kom till för att lösa ett konkret problem: hållbarhetsinformation gick inte att jämföra, verifiera eller använda som beslutsunderlag.

Jämförbarhet

Före CSRD valde varje företag sitt eget format, sina egna nyckeltal och sin egen avgränsning. Med ESRS rapporterar företag samma datapunkter på samma sätt, vilket gör att investerare och kunder kan jämföra två bolag i samma bransch.

Tillförlitlighet

Obligatorisk begränsad granskning innebär att en revisor ska kunna följa siffrorna tillbaka till källdata. Det höjer kraven på systemstöd och dokumentation, inte bara på slutrapporten.

Kapitalflöden

Direktivet hänger ihop med EU-taxonomin och SFDR: finansmarknaden behöver strukturerad företagsdata för att kunna klassificera och prissätta hållbara investeringar.

Konsekvensen för ekonomiavdelningen är att hållbarhetsdata flyttar in i samma process som bokslutet - med samma krav på spårbarhet, versionshantering och avstämning.

Vem omfattas och när

Omnibus I-direktivet, i kraft sedan mars 2026, smalnade av tillämpningsområdet kraftigt och sköt fram tidplanen för de senare vågorna. Så här ser bilden ut idag.

Omfattas

Stora EU-företag

Företag med fler än 1 000 anställda och mer än 450 miljoner euro i nettoomsättning. Tidigare NFRD-företag rapporterar redan; företag som ursprungligen skulle börja 2026 lämnar sin första rapport 2028 för räkenskapsåret 2027.

Omfattas

Koncerner utanför EU

Moderbolag utanför EU omfattas när EU-omsättningen överstiger 450 miljoner euro, med rapportering på koncernnivå för den europeiska verksamheten.

Omfattas inte

Noterade och onoterade SME:er

Noterade små och medelstora företag lyftes ut ur tillämpningsområdet genom Omnibus. Kvar finns i stället den frivilliga standarden VSME, som används när kunder och banker efterfrågar underlag.

Från väsentlighetsanalys till rapport

Arbetet följer tre steg. De flesta företag underskattar hur mycket av tiden som går åt till det andra.

1Steg 1

Dubbel väsentlighetsanalys

Analysen avgör vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga - både hur verksamheten påverkar omvärlden och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomi. Utfallet styr vilka ESRS-standarder och datapunkter som blir obligatoriska att rapportera.

2Steg 2

Datainsamling och beräkning

Väsentliga datapunkter ska beläggas med data ur befintliga system: ERP och leverantörsreskontra, energimätare, utläggs- och resedata, HR-system och logistikunderlag. Här ligger huvuddelen av arbetet, och här avgörs om revisorn kan följa siffrorna bakåt.

3Steg 3

Rapportering och granskning

Rapporten upprättas enligt ESRS i förvaltningsberättelsen, taggas digitalt och genomgår begränsad granskning. Underlaget lämnas till revisorn med metodbeskrivning, avgränsning och emissionsfaktorversioner.

ESRS E1: klimatkraven i detalj

Klimatstandarden ESRS E1 är den del som kräver mest data och som nästan alla företag som omfattas bedömer som väsentlig. Efter Omnibus innehåller de förenklade standarderna cirka 60 procent färre obligatoriska datapunkter, men klimatkärnan är intakt.

Utsläpp: Brutto scope 1, scope 2 (både location-based och market-based) och väsentligt scope 3, redovisade för rapportåret och för basåret.
Metod: Beräkningsmetod, avgränsning, använda emissionsfaktorer och andelen data som bygger på faktiska mätvärden respektive uppskattningar.
Mål: Utsläppsmål med basår och måltidpunkt, samt uppgift om målen är förenliga med 1,5-gradersmålet.
Omställningsplan: Plan för att minska utsläppen, inklusive planerade åtgärder och hur de förhåller sig till företagets finansiella planering.
Klimatkrediter: Klimatkrediter redovisas separat och får aldrig nettoräknas bort från de rapporterade bruttoutsläppen.
Granskning: Obligatorisk begränsad granskning. En EU-standard för begränsad granskning väntas till juli 2027.

Motsvarande ISSB-baserade regelverk införs i Australien, Japan, Singapore, Brasilien och Hongkong, och Kaliforniens SB 253 kräver scope 1 och 2 från 2026 och scope 3 från 2027. Alla vilar på samma grund som ESRS E1: GHG-protokollets metodik och ett dokumenterat revisionsspår.

Så förbereder ni er

Fem steg som fungerar oavsett om ni omfattas direkt eller får kraven via kunder och banker.

01
Fastställ om ni omfattas
Stäm av antal anställda och nettoomsättning mot trösklarna, och kontrollera om ni ingår i en koncern som rapporterar. Även företag utanför tillämpningsområdet bör kartlägga vilka kunder som kommer att efterfråga data.
02
Gör väsentlighetsanalysen tidigt
Analysen avgör hela rapportens omfattning. Att göra den sent innebär att datainsamlingen startar mot fel datapunkter.
03
Kartlägg var data finns
Merparten av underlaget finns redan i ERP, reskontra, utläggssystem och energifakturor. Att automatisera flödet därifrån in i en klimatredovisning är det som avgör om arbetet tar veckor eller månader.
04
Bygg revisionsspåret från början
Varje ton ska gå att följa tillbaka till ett källdokument och en emissionsfaktorversion. Ett spår som byggs i efterhand håller sällan för begränsad granskning.
05
Kör ett skarpt testår
Genomför en fullständig beräkning ett år innan första skarpa rapporten, med samma avgränsning och samma metod. Behöver ni stöd i upplägget finns rådgivning att luta sig mot.

Vanliga fallgropar

Att behandla CSRD som ett kommunikationsprojekt

Rapporten granskas av revisor. Den ska produceras med samma disciplin som bokslutet, inte som en hållbarhetsbroschyr.

Väsentlighetsanalys utan koppling till data

En analys som pekar ut väsentliga frågor utan att någon kontrollerat om data finns leder till datapunkter som inte går att belägga när rapporten ska skrivas.

Scope 3 kvar på spend-baserad metod

Spend-baserade uppskattningar duger för screening, men gör minskningar osynliga och håller sällan för granskning i väsentliga kategorier.

Bara location-based scope 2

ESRS E1 kräver både location-based och market-based. Att bara redovisa det ena är en av de vanligaste bristerna.

Att vänta på att omfattas

Leverantörer till rapporterande företag får datafrågorna oavsett. Ett kalkylark som byggs under tidspress när första kundenkäten kommer blir sällan återanvändbart.

Vanliga frågor

Vad betyder CSRD?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive - EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering. Det ersatte det tidigare NFRD-direktivet och kräver att företag som omfattas rapporterar hållbarhetsinformation enligt en gemensam europeisk standard, ESRS, i förvaltningsberättelsen.

Vilka företag omfattas av CSRD?

Efter Omnibus I-direktivet, som trädde i kraft i mars 2026, omfattas EU-företag med fler än 1 000 anställda och mer än 450 miljoner euro i nettoomsättning. Noterade små och medelstora företag omfattas inte längre. Koncerner utanför EU omfattas när EU-omsättningen överstiger 450 miljoner euro.

Vad är skillnaden mellan hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning?

I praktiken används orden om samma sak. Hållbarhetsredovisning är den svenska termen som används i årsredovisningslagen för den lagstadgade rapporten, medan hållbarhetsrapportering oftare beskriver hela arbetet med att samla in, beräkna och redovisa data. Under CSRD är det den lagstadgade hållbarhetsrapporten i förvaltningsberättelsen som avses.

När ska den första CSRD-rapporten lämnas?

Företag som redan rapporterade enligt NFRD rapporterar sedan tidigare. Företag som ursprungligen skulle börja 2026 publicerar sin första rapport 2028, för räkenskapsåret 2027.

Krävs revision av hållbarhetsrapporten?

Ja. Hållbarhetsrapporten omfattas av obligatorisk begränsad granskning (limited assurance). En EU-gemensam standard för begränsad granskning väntas till juli 2027.

Måste vi rapportera scope 3?

Ja, i den utsträckning scope 3 är väsentligt. ESRS E1 kräver brutto scope 1, scope 2 och väsentligt scope 3 för rapportåret och basåret, tillsammans med metod, avgränsning och mål. Scope 3 utgör oftast mer än 70 procent av fotavtrycket, vilket gör värdekedjedata till den tyngsta delen av arbetet.

Vad gäller för oss som är leverantör till ett CSRD-företag?

Ni omfattas inte av rapporteringsplikten, men får datafrågorna. Omnibus införde ett värdekedjetak: företag som samlar in scope 3-data får inte kräva mer av leverantörer med 1 000 eller färre anställda än det som täcks av den frivilliga SME-standarden VSME. Det gör förfrågningarna mer standardiserade, men de försvinner inte.

Vad händer om vi inte rapporterar?

Hållbarhetsrapporten är en del av den lagstadgade rapporteringen och hanteras av respektive medlemsstats tillsyn - i Sverige genom årsredovisningslagen och revisorns granskning. Utöver sanktionsrisken är den praktiska konsekvensen att kunder, banker och upphandlare efterfrågar samma underlag.

Redo att gå från krav till siffror?

Se hur underlaget till ESRS E1 byggs på er egen ERP-data

← Fler insikter