GHG-protokollet (Greenhouse Gas) förklarat: En guide till den globala standarden för klimatberäkningar 

TL;DR

GHG-protokollet GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) är världens mest använda ramverk för att mäta och hantera utsläpp av växthusgaser. Det har utvecklats av World Resources Institute (WRI) och World Business Council för hållbar utveckling (WBCSD)tillhandahåller det standarder, vägledning, verktyg och utbildning för företag, myndigheter och andra organisationer för att spåra och rapportera utsläpp på ett korrekt sätt.

Protokollet innehåller standarder för:

• Redovisning av företags utsläpp (Scope 1, 2 och 3)

• Bedömning av utsläpp på projektnivå

• Utsläpp under produktens livscykel och i värdekedjan

• Utsläpp på stads- och landsnivå

Det ligger till grund för de flesta globala ramverk för klimatrapportering (t.ex. SBTi , CSRD) och är avgörande för trovärdiga och transparenta klimatåtgärder.

Innehållsförteckning

1. Historik och bakgrund
2. GHG-protokollets viktigaste komponenter
3. De tre utsläppsområdena
4. Varför GHG-protokollet är viktigt
5. Integration med andra ramverk för hållbarhet
6. Nya trender och uppdateringar
7. Slutsats 
8. Ta enkelt fram en GHG-rapport med Atmoz
9. VANLIGA FRÅGOR

 

I takt med att klimatförändringarna blir allt viktigare i den globala politiken och affärsstrategin är det viktigt med tillförlitliga och standardiserade metoder för att mäta utsläppen av växthusgaser. GHG-protokollet GHG-protokollet fungerar som ett grundläggande ramverk för detta ändamål. Oavsett om du är ett multinationellt företag, en lokal myndighet eller en hållbarhetskonsult är det viktigt att förstå GHG-protokollet för att kunna göra trovärdig klimatrapportering och utsläppshantering.

 

1. Historik och bakgrund

GHG-protokollet lanserades 1998 1998 som ett gemensamt initiativ mellan:

• World Resources Institute (WRI) - en global forskningsorganisation med fokus på miljö och utveckling.

• World Business Council för hållbar utveckling (WBCSD) - en VD-ledd organisation med över 200 internationella företag som engagerar sig för hållbarhet.

I början av 2000-talet hade GHG-protokollet etablerat sig som den de facto globala standarden för klimatberäkningar. Det ligger fortfarande till grund för de flesta företags koldioxidredovisningar och klimatmål idag.

2. GHG-protokollets huvudkomponenter

GHG-protokollet består av standarder, verktyg och vägledning skräddarsydda för olika typer av enheter och utsläpp. Det tillhandahåller både:

• Ramverk för redovisning: Hur utsläppen ska kvantifieras.

• Vägledning för rapportering: Hur upplysningar ska presenteras.

GHG-protokollet innehåller inte utsläppsminskningar i sig, utan säkerställer konsekvens och transparens i hur utsläppen spåras och rapporteras.

 

3. De tre omfattningarna av utsläpp

En av de mest erkända egenskaperna hos GHG-protokollet är dess klassificering av utsläpp i tre "omfattningar":

Scope 1: Direkta utsläpp

Detta är utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av företaget eller enheten.

Exempel på detta:

• Förbränning av bränsle i företagsägda fordon

• Utsläpp från tillverkning eller industri på plats

• Läckage från köldmedier eller kemiska processer

Scope 2: Indirekta energiutsläpp

Dessa är indirekta utsläpp från produktion av inköpt el, ånga, värme och kyla.

Exempel på detta:

• Elektricitet som används i kontorsbyggnader

• Ånga som används i industriella processer

Scope 2-utsläpp sker hos energileverantören men redovisas av den organisation som använder energin.

Scope 3: Övriga indirekta utsläpp

Scope 3 inkluderar alla andra indirekta utsläpp i värdekedjan, både uppströms och nedströms.

Exempel på detta:

• Affärsresor

• Produktanvändning och avfallshantering

• Leverantörskedja (inköpta varor och tjänster)

• Anställdas pendling

• Avfallshantering

Scope 3 är ofta den största delen av ett företags koldioxidavtryck - och den som är svårast att mäta.

 

4. Varför GHG-protokollet är viktigt

Här är några exempel på varför GHG-protokollet är viktigt i dagens klimatmedvetna värld:

• Standardisering: Ger en globalt accepterad metod för att beräkna utsläpp.

• Jämförbarhet: Gör det möjligt för företag och myndigheter att jämföra sina resultat.

• Öppenhet: Skapar förtroende hos intressenterna genom trovärdig informationsgivning.

• Compliance: Stödjer anpassningen till andra ramverk (t.ex. TCFD, CDP, SEC:s klimatregel).

• Riskhantering: Hjälper till att identifiera koldioxidintensiva verksamheter och sårbarheter i leveranskedjan.

 

5. Integration med andra ramverk för hållbarhet

GHG-protokollet är den ryggraden för många ESG- och hållbarhetsramverk:

• SBTi (Science Based Targets ) – kräver att företagens mål baseras på data från GHG Protocol. 

• CSRD EU-direktiv som kräver att stora företag rapporterar standardiserad hållbarhetsdata.

• CDP (Carbon Disclosure Project) - använder GHG-protokollets standarder i sina frågeformulär.

• TCFD (arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar) - kräver redovisning av Scope 1, 2 och helst även Scope 3-utsläpp.

• ISSB/IFRS S2 - anpassar sig till GHG-protokollet för klimatrelaterade upplysningar.

• GRI (Global Reporting Initiative) - GRI 305 är baserad på GHG-protokollets kategorier.

Denna integration gör GHG-protokollet nödvändigt för alla organisationer som strävar efter att uppfylla globala förväntningar på rapportering.

 

6. Nya trender och uppdateringar

GHG-protokollet genomgår stora revideringar och uppdateringar:

• Processen för revidering av GHG-protokollet 2023-2025: Offentliga samrådsrundor hålls för att uppdatera:

• Scope 2 marknadsbaserad redovisning

• Vägledning för Scope 3-kategorier

• Rapporteringsgränser och fördelningsregler

Framväxande trender inkluderar:

• Anpassning till verifiering av klimatmål (t.ex. SBTi)

• Integrering av undvikna utsläpp och upptag

• Förbättrade emissionsfaktorer och digitala verktyg

Organisationer uppmanas att bevaka uppdateringar och förbereda sig för strängare rapporteringsförväntningar.

 

7. Slutsatser

GHG-protokollet GHG-protokollet är hörnstenen i modern redovisning och rapportering av växthusgaser. Det gör det möjligt för företag, städer och myndigheter att förstå, mäta och minska sina koldioxidavtryck på ett trovärdigt och konsekvent sätt.

I takt med att de globala förväntningarna på transparens och klimatåtgärder ökar är det inte bara en god praxis att anpassa sig till GHG-protokollet - det håller snabbt på att bli ett krav krav. Oavsett om du precis har börjat eller vill förbättra befintliga hållbarhetsredovisningar är GHG-protokollet din standard för klimatmässig trovärdighet.

 

8. Ta enkelt fram GHG-rapporter med Atmoz

Atmoz stödjer kunder med klimatberäkningar baserade på GHG-protokollet. Genom att använda vår automatiserade programvara kan företag producera en GHG-rapport på några minuter. Läs mer om våra klimatberäkningar erbjudande.

 

9. VANLIGA FRÅGOR

Vad är GHG-protokollet?

GHG-protokollet är en globalt erkänd standard för att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser. Den ger vägledning för utsläpp i scope 1, 2 och 3 och ligger till grund för många hållbarhetsramverk.

Vem utvecklade GHG-protokollet?

Den har tagits fram av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD).

Vad är Scope 1, 2 och 3?

• Omfattning 1: Direkta utsläpp från ägda eller kontrollerade källor.

• Omfattning 2: Indirekta utsläpp från inköpt el och energi.

• Omfattning 3: Alla andra indirekta utsläpp i ett företags värdekedja.

Är GHG-protokollet obligatoriskt?

Inte i sig, men många regelverk och system för informationsgivning kräver eller rekommenderar det (t.ex. SEC:s klimatregel, CSRD, TCFD).

Hur skiljer den sig från GRI eller CDP?

GHG-protokollet tillhandahåller metodiken för att beräkna utsläpp. GRI, CDP och andra tillhandahåller bredare ramverk för rapportering som bygger på data från GHG-protokollet.

Krävs Scope 3-rapportering?

För frivillig rapportering uppmuntras det. Enligt ramverk som SBTi eller CSRD är det dock ofta obligatoriskt att redovisa Scope 3 om det utgör en betydande del av utsläppen.

Vilka verktyg finns tillgängliga för att genomföra det?

• klimatberäkningar , t.ex. Atmoz, erbjuder programvara som automatiserar produktionen av GHG-rapporter

Vad händer härnäst med GHG-protokollet?

Från och med 2025 pågår revideringar för att ta itu med nya frågor som koldioxidupptag, uppdateringar av Scope 2 och tydligare redovisning av Scope 3.